torsdag 25 juni 2009

Nämen - jag ger upp!!!

Nu har jag äntligen kunnat köpa mig en ny kamera eftersom den gamla la av... när jag tappade den i stengången... Jo, hmm inte så bra.

Så var jag redo att börja blogga igen med
- lite mer tid på kvällarna

- lite mindre sysslor här hemma

- kameran på plats

-grovingången nästan intakt, nja i allafall finns där nu golv och väggar efter en gömd gammal vattenskada som började stinka så illa att vi knappt kunde bo här i våras. I två månader har vi levt i små kaos utan skåp, lådor, hyllor, krokar. Borde inte vara så illa, men vi tappade alla rutiner, familjeschemat hade inte längre någon plats, räkningarna som vanligtvis brukar ligga i postlådan på väggen fick plöstligt vingar och kläder har liksom flytit omkring i villan. Små problem är större för vissa och jag har mer eller mindre "lidit" emellanåt.

- staketet är färdigt, vi har bara några toppar kvar att såga. Maken och jag har kämpat stenhårt varje kväll och helg. Det var riktigt roligt! Skruvat, sågat, måttat, sågat om osv. Grinden kom på plats i måndags. I ärlighetens namn har maken kämpat bra mycket mer än mig.

- syrénhäcken på 60 längdmeter är också i jorden. Som vi har kånkat, grävt och planterat. Sånt jobb är hårt, men fantastiskt kul.

Men det var en var en skön känsla att inträda bloggvärlden och så snabbt få gehör från härliga bloggvänner.

Så vad händer - jo med lånad dator - kan jag meddela att min dator UTAN BACKUP - fick sig ett härligt bad när jag råkade välta en tom vas på bordet. Jepp, den går inte att starta och om jag nu så gärna skulle vilja försöka rädda hårddisken så är det inte omöjligt att jag måste betala 6000 kr. Jag betalade precis 5300 kr för kameran. Känns fantastiskt!

Nu börjar jag kunna andas igen, men ångesten över allt som är förlorat (kanske inte) var så extrem i förrgår, när olyckan inträffade, att jag inte kunde sitta stilla, knappt andas. Jag var så hiskeligt arg på mig själv. Nu har det lagt sig lite, men jag morrar fortfarande inombords.

Så alla mina bloggvänner och läsare, lämna mig inte, jag ska bara fixa lite... :)

Bilder har jag förstås inga men jag kanske kan ladda ner program så att jag kan få ner bilderna på den här dator. Misströsta inte mina vänner, jag skojade bara i rubriken för jag ger inte upp i första taget!

12 kommentarer:

Livsnjutaren sa...

Fyy vilken otur du hade. Hoppas det löser sej till det bästa...

Anns Gröna sa...

Nä, vi finns kvar! Vilka missöden du råkat ut för! Jättetradigt! Men håll ut, det ordnar sig säker på något sätt. Och som sagt, vi ger oss inte heller!
Många tröstekramar
Ann

gittan sa...

Fy så trist! Men det går kanske att rädda något från den??? Dotterns pojkvän fick ett glas cola i sin nya bärbara och den fungerar faktiskt igen sedan den fick dtorkat upp rejält - hårfön är ett tips. Håller tummarna oväntar på nya bilder / kram gittan

Hanneles paradis sa...

Urtrist, känner igen känslan... men sonen har räddat mina bilder. Nu tömmer jag alltid kameran direkt till en extren hårdisk.

Hannele sa...

hårfön fungerar på mobiler..

Mimmi sa...

stackars dig .. jag lider med dig .. vilken hemsk otur du har haft. hoppas verkligen att det skall kunde gå att rädda hårdisken så du kan få lite tillbaka .men om det skall kosta så mycket är det kanske inte värd det.
Hoppas att du kan få en fin dag ändå och att morrande har lagt sig lite mer
kram

Mimmi sa...

Hoppas det går bra för dig och att du snart har fixat allt .det var ju lite väl mycket som hände på en gång.
Ha en fin dag... förhoppnings vis
kram

Lillemor sa...

Å fy en sån otur!Du tävlar i samma klass som min son som tappat en mobiltelefon o en videokamera i havet under seglingar i år... Vad han tappat tidigare ska vi inte tala om...

Anja sa...

Känner full empati för dig! "Vi" kommer inte att lämna dig utan följer med spänning hur du löser dessa vidriga problem.
Jag önskar att allt löser sig till det bästa snart och att du kan andas ut och njuta av din nya, fina kamera, bloggen och allt annat i din tillvaro!7Anja

Hjärtat Mitt sa...

Det var ett tag sen jag tittade in och här har det hänt saker minsann!
Så flitiga ni har varit i trädgården!
Himla trist med datorn. Jag hoppas att det löser sig på något (inte alltför dyrt) vis.

Kram Mari

Annika Christensen sa...

Man kanju bli mer eller mindre galen när sådant händer.
Vi finns kvar här ute och väntar tåmodigt.
Varför är det alltid så att först kommer ett och sedan 2 och ibland 3?
Förra sommaren började med mitt stativ som gick sönder sedan kameran och sedan datorn.
Pengar över har man aldrig eller hur. STäda hallen skall jag nog inte göra hoppar över det för det verkar blijobbigt.
ha det gott
Annika

Med fingrarna i (j)orden sa...

Efter så mycket motgångar är du värd stora framgångar. Lita på det, så ska du se att det kommer till dig!
Eva

Dina kommentarer gör mig glad!

Dina kommentarer gör mig glad!