lördag 18 september 2010

Vi bygger hus!





Det här är mitt gullregn. Eller i alla fall en liten bit av stammarna. Den är så hög och bred så det krävs en proffsfotograf, ja typ Annika Christensen, för att lyckas med en bra bild på detta fantastiska träd.

Tänk att trädet en gång nästan föll för sågen. Ja! Det är sant! Barnen var mycket små och jag och min man var lite oroliga för dem giftiga fröna. Eftersom trädet är så enormt fäller den förstås en oerhörd mängd giftiga ärtskidor varje år. Sågen var i stort sett igång när jag bara ville ge trädet en sista chans. Alla har ju rätt till en sista chans, visst?

Så jag ringde till giftinformationscentralen. Den vänliga mycket trädgårdsintresserade damen på andra änden linjen tyckte det lät som ett fantastiskt träd. "Få förunnat." Vi pratade om det gula taket på försommaren som lyser allra mest på Nationaldagen. "Åh, det finns ingen statistik som säger att det hänt något allvarligt, men barnen behöver ju inte precis sitta och mumsa. För trädets skull får du ha bra koll. En hel ärtskida skulle ge barnen en rejäl magsjuka och två skulle innebära sjukvård."

Tack kära damen för att du räddade vårat vackra träd. Nu bygger vi ett hus i det!

Huset ska sitta 1,5 m upp i luften. Nedanför växer murgröna, klättervildvin och kaprifol.


Imorgon fortsätter vi bygga, för nu är hallon, björnbär, skuggröna,
och perovskia i jorden.

Trevlig lördagkväll allesammans!


11 kommentarer:

Nettan sa...

Vilken tur att ni inte hann såga ner det!
Man tenderar ju att bli lätt nojig och ibland överbeskyddande när barnen är små :)
Vi hade tidigare tre stora Rosentry som vi också faktiskt lät stå kvar då de var så underbara.
Men det var när vi bodde på annan adress, kanske är dom nedsågade idag? Det flyttade nämligen in en familj med två små :)

HelenJ sa...

Tänk om fler kunde tänka som du. Det är i princip omöjligt att sälja gullregn (och en massa andra underbara växter) eftersom alla presumtiva köpare vägrar ta in en sån farlig växt i sin trädgård pga barn, eller barnbarn, eller grannbarn, eller.... Inte sedan 40-talet har någon dött av att äta något giftigt i trädgården - däremot dör det folk varje år efter att ha ätit egenplockad svamp!
Du har ett underbart gullregn, och huset blir toppen det med!
/Helen

Sophia Callmer sa...

Tur att kvinnan på giftinformationen var så klok! Vilket träd ni har, hade varit kul att plåta..
ha en fin söndag!

Trädgårdsflow/Garden Flow sa...

Tror vi oroar oss alldeles för mycket för det små barn ska få i sig... (men visst gör man det... eller gjorde....). Men hur ofta äter barn blommor, eller växter? Det är kanske inte något som sker så där naturligt....

Vad spännande att bygga ett litet hus i trädet... Det ser verkligen ut att vara gjort för det....... Det måste barnen gilla! Vilket stort gullregn det är också..... Underbart!

Kram Charlotte

AnnCharlotte sa...

Hej...vilken tur att det fick stå kvar...tänk så många år det har tagit för trädet att bli så stort. Jag tror vi överdriver det där med giftiga växter lite väl mycket.
Men man ska ha koll på barnen...och prata med dom.
Så härligt med ett trädhus ;)

Alen Trädgård sa...

Vilken underbar historia, har alltid hävdat att man inte ska oroa sig för giftiga växter. De är mycket ovanligt att någon blir förgiftad, de smakar ju ofta skunk så de blir ju utspottade av barnen. Härligt med gamla vackra träd och vad fint med ett husträd;) Ha det gott/Monne

Anjas Hill sa...

Det är precis ett sådant träd jag saknar! Lyckliga dig som har den.
Ang giftiga växter i trädgården så smakar antagligen de där skidorna "apa" så som så många andra giftiga växter gör, och som inget barn frivilligt mumsar i sig.
Grattis till ett underbart träd (egentligen buske per definition)/Anja

Marie//Tekla Maräng sa...

Spännande med ett bygge i trädet.
Och vilket ståtligt träd sen.
Kramar:)

Helena i Viggbyholm sa...

Åh vad mysigt det kommer att bli med ett litet gulligt hus på tomten! Säg till när det blir inflyttningskalas =)
Kramar från Helena

Prästgårdseva sa...

En sån tur, att trädet inte fick falla för er rädslas skull. Det är det nog många träd som gjort. På samma sätt som många prydnadsväxter blivit uppgrävda och dammar lagts igen.
Men jag håller med om vad som redan sagts: det är bättre att lära barnen att umgås med det som kan vara farligt. Överbeskyddade barn råkar ofta ut för olyckor, just för att de saknar eget omdöme. Och det finns en massa farligheter i vår värld, som vi oftast inte ens ägnar en tanke.
Hos oss finns både en massa giftiga växter och flera dammar. Skulle allt som kunde vara farligt tas bort skulle det inte bli mycket kvar till trädgård. Varken för oss eller som spännande miljö för barnen (som nu är stora).
Eva

Hannele på Hisingen sa...

vilket häftigt hus

P.S.
Inga barn har haft skador av giftiga växter på 60 år, men 400 barn åker varje sommar till sjukhus, för de har fått i sej tändvätska. Människor lägger energi på fel saker.

Dina kommentarer gör mig glad!

Dina kommentarer gör mig glad!