Direkt efter skolan åkte vi ut i skogen för att se om det finns svamp (som alla säger att det gör). Friluftsmänniskor som vi är i denna familj var vi utrustade med Risifrutti (ett måste enligt barnen och jag lät mig övertalas), två Pucko (också viktigt enligt barnen om vi skulle orka gå mycket) och så två äppelmuffins och en blåbärsbulle från Café Gateau. Det fanns plats för två juicer också.
Så här stod det på sajten barnsemester.se "Fram med ungarnas gummistövlar och ge er ut i en granskog eller bokskog ett par timmar. Får barnen se en bild på hur en kantarell ser ut så dröjer det inte länge förrän de hittar en, och sedan är hitteleken igång. "
När vi lämnade skolområdet satt vi alla förväntansfulla i bilen. Vart ska vi? Vi rullade ut på motorvägen och tog av närmsta avfart när det var mer skog än bebyggelse. Vi körde väl inte i mer än 5 minuter. Ut ur bilen for vi och skuttade in i skogen. Jag minns, innan jag hade barn, det där lugnet jag fann inom mig själv när jag strosade i skogen och letade svamp. Idag var det en annan variant. Oj vad vi lät. "Mammaaaaa har du hittat nåt??" Mammaaaa var äääär du??" Mammaaaa en svamp!!!!!" "Pappa har hittat svaaaaamp!" "Det finns blåbääääär häääär!" Jag intalade mig själv att jag skulle låta barnen hållas för svampen går ju i alla fall inte att skrämma iväg. Trodde jag.
7 minuter senare satt vi på varsin sten och mumsade. Vovven slickade i sig dem sista muffinssmulorna från pappret. Så skutt ner i mossan igen. Vi for omkring i 1 timma och barnen hade krigsmålning av blåbär i ansiktet när vi satte oss i bilen för att åka hem.
Jag var tvungen att plocka lite blåbär så att jag fick med mig nåt från utflykten. Många mosades då minstingen råkade ställa sig på min påse när han skulle kika hur många jag hade plockat.
Dagens skörd:
1 kantarell
3 små höstkantareller
1 skål med blåbär som jag gjorde smoothies på till efterrätt
Lyckat eller ej?
Men barnen tyckte det var urkul och vill ut i skogen imorrn igen.
måndag 17 augusti 2009
fredag 14 augusti 2009
I väntans tider...
Datorn är fortfarande på service. Nu kanske det finns en lösning, ett nytt kretskort och så ska allt lösa sig. Jag är mycket skeptisk. Det känns riktigt tungt.
Idag håller jag på med bokföringen MANUELLT. Mitt företag har verkligen blivit lidande av denna vattenhistoria. Bilderna från kameran har vi lyckats ladda ner på min mans dator så förhoppningsvis kan jag i varje fall börja blogga med lite bilder inom kort.
Jag läste på bloggen Naturliga ting om lavendelskörden. Det tog jag mig också an i min trädgård i helgen. Jag klipper min lavendel när den har blommat färdigt. Fel eller rätt? Det beror lite på vad man vill uppnå. Till väldoftande torkade lavendelbuketter ska man helst använda lavendel som precis börjat blomma, där bara några blommor slagit ut. Jag klipper ner lavendeln när den gjort sitt i min trädgård, med andra ord när jag har njutit färdigt av den på sin plats. Men jag håller med Annika (Naturliga ting) det känns så trisst att slänga allt det vackra på komposten. Först klippte jag ner lavendeln och lade alltsammans i hinkar. Bara det är en vacker syn värd att fotas. Sedan satte jag mig i solen på altanen och knöt buketter som fått hänga i köksfönstret. Även det är väldigt fint tycker jag. Några, dem som fortfarande blommade, hamnade i burkar med olivolja och några ligger kvar i en hink som står vid entrén. Det var ett meditativt arbete, doften fick mig i någon slags lyckotrans (jag tänkte inte på datorn en endaste gång).
Så vad gör jag med mina torra lavendelbuketter. Några hamnar i vaser i badrummet. Dem flesta får hänga på en vinflaska eller knytas fast på ett paket och överräckas till en god vän.
Idag har jag planterat Strålrudbeckia i en rabatt och i ett gammalt träkar. Höstfärgerna har redan börjat tilltala mig! Jag vänder mig automatiskt mot gult, rostrött och orange. Tidigt, ja kanske. Sommaren är här, men semestern är slut, det kanske är därför.
Trevlig helg önskar jag er alla!
Idag håller jag på med bokföringen MANUELLT. Mitt företag har verkligen blivit lidande av denna vattenhistoria. Bilderna från kameran har vi lyckats ladda ner på min mans dator så förhoppningsvis kan jag i varje fall börja blogga med lite bilder inom kort.
Jag läste på bloggen Naturliga ting om lavendelskörden. Det tog jag mig också an i min trädgård i helgen. Jag klipper min lavendel när den har blommat färdigt. Fel eller rätt? Det beror lite på vad man vill uppnå. Till väldoftande torkade lavendelbuketter ska man helst använda lavendel som precis börjat blomma, där bara några blommor slagit ut. Jag klipper ner lavendeln när den gjort sitt i min trädgård, med andra ord när jag har njutit färdigt av den på sin plats. Men jag håller med Annika (Naturliga ting) det känns så trisst att slänga allt det vackra på komposten. Först klippte jag ner lavendeln och lade alltsammans i hinkar. Bara det är en vacker syn värd att fotas. Sedan satte jag mig i solen på altanen och knöt buketter som fått hänga i köksfönstret. Även det är väldigt fint tycker jag. Några, dem som fortfarande blommade, hamnade i burkar med olivolja och några ligger kvar i en hink som står vid entrén. Det var ett meditativt arbete, doften fick mig i någon slags lyckotrans (jag tänkte inte på datorn en endaste gång).
Så vad gör jag med mina torra lavendelbuketter. Några hamnar i vaser i badrummet. Dem flesta får hänga på en vinflaska eller knytas fast på ett paket och överräckas till en god vän.
Idag har jag planterat Strålrudbeckia i en rabatt och i ett gammalt träkar. Höstfärgerna har redan börjat tilltala mig! Jag vänder mig automatiskt mot gult, rostrött och orange. Tidigt, ja kanske. Sommaren är här, men semestern är slut, det kanske är därför.
Trevlig helg önskar jag er alla!
torsdag 25 juni 2009
Nämen - jag ger upp!!!
Nu har jag äntligen kunnat köpa mig en ny kamera eftersom den gamla la av... när jag tappade den i stengången... Jo, hmm inte så bra.
Så var jag redo att börja blogga igen med
- lite mer tid på kvällarna
- lite mindre sysslor här hemma
- kameran på plats
-grovingången nästan intakt, nja i allafall finns där nu golv och väggar efter en gömd gammal vattenskada som började stinka så illa att vi knappt kunde bo här i våras. I två månader har vi levt i små kaos utan skåp, lådor, hyllor, krokar. Borde inte vara så illa, men vi tappade alla rutiner, familjeschemat hade inte längre någon plats, räkningarna som vanligtvis brukar ligga i postlådan på väggen fick plöstligt vingar och kläder har liksom flytit omkring i villan. Små problem är större för vissa och jag har mer eller mindre "lidit" emellanåt.
- staketet är färdigt, vi har bara några toppar kvar att såga. Maken och jag har kämpat stenhårt varje kväll och helg. Det var riktigt roligt! Skruvat, sågat, måttat, sågat om osv. Grinden kom på plats i måndags. I ärlighetens namn har maken kämpat bra mycket mer än mig.
- syrénhäcken på 60 längdmeter är också i jorden. Som vi har kånkat, grävt och planterat. Sånt jobb är hårt, men fantastiskt kul.
Men det var en var en skön känsla att inträda bloggvärlden och så snabbt få gehör från härliga bloggvänner.
Så vad händer - jo med lånad dator - kan jag meddela att min dator UTAN BACKUP - fick sig ett härligt bad när jag råkade välta en tom vas på bordet. Jepp, den går inte att starta och om jag nu så gärna skulle vilja försöka rädda hårddisken så är det inte omöjligt att jag måste betala 6000 kr. Jag betalade precis 5300 kr för kameran. Känns fantastiskt!
Nu börjar jag kunna andas igen, men ångesten över allt som är förlorat (kanske inte) var så extrem i förrgår, när olyckan inträffade, att jag inte kunde sitta stilla, knappt andas. Jag var så hiskeligt arg på mig själv. Nu har det lagt sig lite, men jag morrar fortfarande inombords.
Så alla mina bloggvänner och läsare, lämna mig inte, jag ska bara fixa lite... :)
Bilder har jag förstås inga men jag kanske kan ladda ner program så att jag kan få ner bilderna på den här dator. Misströsta inte mina vänner, jag skojade bara i rubriken för jag ger inte upp i första taget!
Så var jag redo att börja blogga igen med
- lite mer tid på kvällarna
- lite mindre sysslor här hemma
- kameran på plats
-grovingången nästan intakt, nja i allafall finns där nu golv och väggar efter en gömd gammal vattenskada som började stinka så illa att vi knappt kunde bo här i våras. I två månader har vi levt i små kaos utan skåp, lådor, hyllor, krokar. Borde inte vara så illa, men vi tappade alla rutiner, familjeschemat hade inte längre någon plats, räkningarna som vanligtvis brukar ligga i postlådan på väggen fick plöstligt vingar och kläder har liksom flytit omkring i villan. Små problem är större för vissa och jag har mer eller mindre "lidit" emellanåt.
- staketet är färdigt, vi har bara några toppar kvar att såga. Maken och jag har kämpat stenhårt varje kväll och helg. Det var riktigt roligt! Skruvat, sågat, måttat, sågat om osv. Grinden kom på plats i måndags. I ärlighetens namn har maken kämpat bra mycket mer än mig.
- syrénhäcken på 60 längdmeter är också i jorden. Som vi har kånkat, grävt och planterat. Sånt jobb är hårt, men fantastiskt kul.
Men det var en var en skön känsla att inträda bloggvärlden och så snabbt få gehör från härliga bloggvänner.
Så vad händer - jo med lånad dator - kan jag meddela att min dator UTAN BACKUP - fick sig ett härligt bad när jag råkade välta en tom vas på bordet. Jepp, den går inte att starta och om jag nu så gärna skulle vilja försöka rädda hårddisken så är det inte omöjligt att jag måste betala 6000 kr. Jag betalade precis 5300 kr för kameran. Känns fantastiskt!
Nu börjar jag kunna andas igen, men ångesten över allt som är förlorat (kanske inte) var så extrem i förrgår, när olyckan inträffade, att jag inte kunde sitta stilla, knappt andas. Jag var så hiskeligt arg på mig själv. Nu har det lagt sig lite, men jag morrar fortfarande inombords.
Så alla mina bloggvänner och läsare, lämna mig inte, jag ska bara fixa lite... :)
Bilder har jag förstås inga men jag kanske kan ladda ner program så att jag kan få ner bilderna på den här dator. Misströsta inte mina vänner, jag skojade bara i rubriken för jag ger inte upp i första taget!
söndag 21 juni 2009
Som jag har njutit








Våren kom äntligen och med den alla sysslor! Som jag har njutit! Det fanns inte plats för datorn och bloggen så jag tog en rejäl bloggpaus.
Min kamera har protesterat länge, men i onsdags gjorde jag slag i saken och köpte mig en ny. Jag insåg att jag tyckte att det var riktigt roligt att fota då jag började blogga, men nu med en digital systemkamera är det så oerhört mycket lättare! Snart, om bara en vecka börjar min semester. Jag ser fram emot att lära mig mer om min kamera och att fota i sommar.
Ikväll gick jag runt i min trädgård och fotade. Jag njuter!
fredag 17 april 2009
Månadsbilden - lite grönare...
...nja lite grönare kanske, men nu går det fort. Nu kommer scilla, tulpanen kikar fram, hyacinterna stortrivs, krokusen börjar ge upp och mossan stortrivs!

Ljusets sista timme innan mörkret tar vid... Alldeles tyst var det.
Jag sprang visst förbi månadsbilden för mars, jag missade inlägget så mars får vara med här i april.

Skuggan av mitt hus gör sig tillkänna. Bra elller dåligt, jag vet inte, det liksom förstör känslan kanske, men då händer det åtminstone något i bilden för inte gjorde de det i naturen just då. Förutom extremt snöfall dagen efter.
Trevlig helg önskar jag er alla!

Ljusets sista timme innan mörkret tar vid... Alldeles tyst var det.
Jag sprang visst förbi månadsbilden för mars, jag missade inlägget så mars får vara med här i april.
Skuggan av mitt hus gör sig tillkänna. Bra elller dåligt, jag vet inte, det liksom förstör känslan kanske, men då händer det åtminstone något i bilden för inte gjorde de det i naturen just då. Förutom extremt snöfall dagen efter.
Trevlig helg önskar jag er alla!
tisdag 14 april 2009
Vardagsmat del 9 - Tunnbrödsrulle m korv från grillen
Har avnjutit årets första grillmiddag och vi kunde till och med sitta kvar ute och äta.
Frankfurter
Hot dog
tunnbröd
räksallad
ketchup
senap
potatismos
Grillkol (vi kör med briketter), tändvätska
Poff - ah - grillen är på, jag står i kvällssol, barnen spelar fotboll på gräsmattan och vovven strosar omkring.
På med korven på gallret när det glöder om kolen. Lägg en klick potatismos på tunnbrödet, på med önskad korv och önskat tillbehör. Rulla ihop och rulla lite aluminiumfolie längst ner. Klart!
Frukostverandan väntar på pelargonerna som står och värmer upp på bänken i grovingången.


Vinteriberis under fiberduk ser ju inte så värst roligt ut...

Här hemma är allt mest i väntans tider. Krokusen och pärlhyacinten är förstås lite ögongodis.





Frankfurter
Hot dog
tunnbröd
räksallad
ketchup
senap
potatismos
Grillkol (vi kör med briketter), tändvätska
Poff - ah - grillen är på, jag står i kvällssol, barnen spelar fotboll på gräsmattan och vovven strosar omkring.
På med korven på gallret när det glöder om kolen. Lägg en klick potatismos på tunnbrödet, på med önskad korv och önskat tillbehör. Rulla ihop och rulla lite aluminiumfolie längst ner. Klart!
Frukostverandan väntar på pelargonerna som står och värmer upp på bänken i grovingången.
Vinteriberis under fiberduk ser ju inte så värst roligt ut...
Här hemma är allt mest i väntans tider. Krokusen och pärlhyacinten är förstås lite ögongodis.
måndag 6 april 2009
Tillbaka från Din trädgård i Örebro
Fem riktigt roliga dagar i Örebro. Mässan vill jag knappt kommentera, men jag kommer nog inte åka dit igen.
Vi tog med oss många olika artiklar i betong, allt från små betongrosor till väldigt stora vita betongkrukor. Dynor från Indien fick också en plats, fler sorters rostiga prylar såsom klot för rosor och andra klättrande skönheter och korgar med vårlökar.I montern hade vi några rariteter som vita narcisser, vita violer, vita tulpaner i lök och vita pärlhyacinter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Dina kommentarer gör mig glad!