Igår sjöng jag videung för mina pojkar.
Lite dåsigt frågar den äldste (han är 5) vad videung är.
Typiskt trädgårdsmorsan avbryter jag mitt i sången,
springer ner till köket,
knipsar av två små knoppar från riset på skänken,
springer upp till två sittandes pojkar, klarvakna.
Räcker stolt fram varsin videungsknopp.
Dem känner och smekar, fnissar och gosar.
Nattningen tog 30 minuter till. Ytterligare 30 min tills min äldste son gav vika för John Blund.
Ja, det var det väl värt. Vad gör man inte för en mjuk knopp!
Om man är en tokig trädgårdsmorsa.
12 kommentarer:
Hehe, det var roligt! Ibland är utbildning viktigare än sömn! :-)
Hej
Roligt att du tittade in på min blogg. Ja det är lite frustrerande när jag skall använda datorn som jag nu sitter vid. En gammal som är då minst 7-8 år gammal och den är så sen så att ibland stannar den bara på sidan länge. Då fungerar inget så jag får stänga ner den.
Inget intag för bilder.
Jag följer din blogg för den är väldigt intressant
Ha en fortsatt bra dag
Gunilla
Visst är det härligt när man kan förklara nånting "live". =)
Jag har också tagit in videkissar - men mina barn vill inte att jag sjunger för dem längre.... /Helen
Hej på dig!
Tack för ditt besök hos mig :)
Dig har jag ju missat, vilken trevlig blogg du har, dig ska jag besöka ofta!
Ha det gött :)
Sömn är viktigast - oftast, men ibland kommer annat viktigare mellan. =)
Kika in på min blogg om du har lust, jag har en liten grej där.
Hej på dig.
Har suttit och läst nu.
Tack för din kommentar hos mig ska jag säga.
Här hos dig kan jag få bra ideèr om hur jag ska fixa ute.
Vi hyr bara huset så det får inte bli så stora saker. Men man säkert få till det.
Dina bilder är så fina.
Jag återkommer hit ska du veta.
Ha nu en fabelaktig onsdagskväll.
Kram Synne.
Fram för fler tokiga trädgårdsmorsor :) Det behövs!
Bra inlägg du gjorde nedanför oxå om trädgården på vintern. Det var mycket som jag ska tänka på inför planeringen av min trädgård.
Kram Mari i Marieholm
Det är det som kallas passion...och det härliga är att det smittar! Vad gör väl en timme hit eller dit i långa loppet?
Tänk man får vara glad för att de är nyfikna och vill veta!
Kram,
Bella
Det finns väl inget härligare än att lära kottarna om allt det vackra som finns omkring oss! Förhoppningsvis lyckas man tända en gnista av intresse. Mitt hjärta slog en extra volt igår då jag läste min stora tjejs (22 år)blogg. Hon är lyckligt boende mitt i Malmö, men skrev om längtan efter våren, och en önskan om att få tassa ut barfota på en daggvåt gräsmatta i en trädgård för att äta frukost i solen. Det bådar gott för framtiden =P / gittan
Jag skulle inte kalla dig tokig, däremot alldeles underbar.
Kram
Camilla
Snarare Gulligt!!
Det var det bästa du kunde göra.
Barnen kommer alrig att glömma det.
Man skall ge sina barn minnen det är viktigkt.
Ha det gott
annika
Skicka en kommentar